Dyr nota för att miljösäkra Blaikengruvan

När efterbehandlingen av gruvan kommer att påbörjas är inte helt klart. Först måste det klargöras vem som ska ta över arbetet. Hela arbetet kan ta upp till fyra år och då kommer fortsatt rening av vattnet pågå längre än så.

När efterbehandlingen av gruvan kommer att påbörjas är inte helt klart. Först måste det klargöras vem som ska ta över arbetet. Hela arbetet kan ta upp till fyra år och då kommer fortsatt rening av vattnet pågå längre än så.

SORSELE. Nu har en efterbehandlingsplan tagits fram för Blaikengruvan. Det är ett stort och omfattande arbete att stoppa gruvan från att ge ifrån sig miljögifter och det kommer att kosta skattebetalarna minst 140 miljoner kronor.

VK har tidigare berättat om Blaikengruvan, både om reningen av vatten som kontinuerligt måste ske och även om de miljögifter som läckt ut från gruvan.

Gruvan, som försatts i konkurs, har under flera år tickat pengar på grund av vattenreningen.

Nu har förslag på en efterbehandlingsplan lämnats in till Mark- och miljödomstolen. Det betyder att det omfattande arbetet med att försöka få gruvan att sluta ge ifrån sig miljögifter snart kan påbörjas – om efterbehandlingsplanen godkänns.

I efterbehandlingsplanen har konkursboet, med hjälp av tekniska experter, kommit med flera alternativa lösningar för att efterbehandla gruvan.

I stora drag handlar det om att täcka gruvavfallet för att syre inte ska lä cka in. Det är just syre som är det stora problemet. När sulfidmineralen, som finns i deponier intill och i gruvan, kommer i kontakt med syre och vatten startas en kemisk reaktion så att materialet vittrar och släpper ifrån sig metaller. Materialet fortsätter vittra i hundratals till tusentals år.

– Det finns gott om exempel på gruvor från gamla romartiden som fortfarande läcker metaller efter flera tusen år, säger Erik Karlsson, teknisk expert på Golder Associates AB som tagit fram efterbehandlingsplanen.

Konkursboet har konstaterat att en efterbehandling måste ske. Det finns fem olika alternativ, men konkursboet har föreslagit ett alternativ som det bästa. Eftersom konkursboet i princip inte har några pengar kvar så kommer notan, beräknad till minst 143 miljoner kronor, att läggas på staten och därmed skattebetalarna.

Även om arbetet att täcka gruvan lyckas finns en risk att det fortfarande kan läcka ut miljögifter om syre på något sätt kommer in. Inget efterbehandlingsalternativ kan till 100 procent säkerställa att metaller inte läcker ut.

– Det finns alltid en risk och man kan behöva göra korrigerande åtgärder i efterhand. Det är egentligen som vilket byggprojekt som helst, det händer alltid någonting oväntat under genomförandet. Enligt vår bedömning så vet vi att det alternativ vi rekommenderat fungerar om det är korrekt utfört. Sen går det även att korrigera på ett lättare sätt om det skulle bli ett läckage, säger Erik Karlsson.

Ungefär 30 till 40 gruvor i Sverige har efterbehandlats de senaste 30 åren. Det är främst sulfidmalmsgruvor som behöver efterbehandlas. Järnmalmsgruvor har vanligtvis inte samma miljöproblematik.

När efterbehandlingsmetod valts kommer en mer detaljerad plan att tas fram.

När efterbehandlingen påbörjas kommer den att kontrolleras av Länsstyrelsen i Västerbotten. Troligtvis kommer SGU, Statens Geologiska Undersökning, att upphandla entreprenad att utföra efterbehandlingen av gruvan, men det är ännu inte klart.

Lämna en kommentar

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.