Förslag till riksdagsbeslut: Öka kunskapen om tiaminbrist

Isak From (S)

Agneta Gille (S)

Motivering

För ett tiotal år sedan började fåglar dö i kustbandet och på öarna. De dog i tiotusental efter att först ha förlamats och sedan svultit ihjäl. Fenomenet kallades trutdöden men inventeringar visade att sjukan drabbade fler arter än så och också var spridd över landet.

Forskare kunde visa att de sjuka fåglarna led brist på tiamin, vitamin B1 som är viktig för normal funktion hos nerver och hjärna. Samma vitaminbrist ligger även bakom laxsjukan M74 som upptäcktes på 1970-talet och som bland annat leder till att ynglen får krökta ryggar och inte kan simma.

Nu finns misstanken att tiaminbristen klivit upp på land och drabbar de stora däggdjuren.

Hittills i år har ett trettiotal älgar med tydliga störningar observerats.

De har varit halvblinda, uppträtt förvirrat och haft rörelsestörningar, ett antal älgar har påträffats döda.

Många älgar är i sin bästa ålder och mår mycket dåligt säger företrädare för jägarförbundet. Det som oroar allra mest är att det knappt finns några kalvar i skogen.

Om enstaka älgar blir sjuka är det i sig ett problem men om älgkorna inte kalvar signaleras något oroande.

Läs förslag: : öka kunskapen om tiaminbrist ( Socialdemokraterna)

forsta-kalven-oo

Tiamin eller vitamin B1 (även aneurin[1]) är ett koenzym som spelar en viktig roll vid metabolism av kolhydrater och är viktigt för normal funktion av hjärnan och centrala nervsystemet. Tiamin har hög vattenlöslighet.

Läs även artiklar om Professor Lennart Balks forskning

2504670_1200_675

Nytt larm om mystisk älgdöd: Dör direkt

11072755_10203875520830148_2133185995_n

Vi från Save The Baltic-Water For Life anser att Sverige har ett stort ansvar för att sprida kunskapen vidare därför välkomnar vi Förslaget till riksdagsbeslut.

Beror tiaminbristen på vattenkraften?

Läs:  Kisel en doldis med stor betydelse

Vad händer exempelvis med världshaven om man bygger ut Amazonas, Kinas eller Afrikas floder med ”grön klimatsmart energi” där det finns en helt annan sorts biologisk mångfald?

Övergödning och dammbyggen är de två orsaker som forskarna pekar ut till de sjunkande kiselhalterna i Östersjön. Övergödning orsakas av ökad tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve. Det är balansen mellan dessa ämnen och kisel, samt kiselhalterna i vattnet, som är viktig för kiselalgerna. För lite kisel i förhållande till de andra två ämnena kan begränsa kiselalgernas tillväxt. Färre kiselalger kan påverka hela den akvatiska näringskedjan.

Enligt SIBER-projektet har kiselalgerna minskat i Östersjön med 50% sedan 70 talet. Studien ingår i ett EU-finansierat projekt, SIBER, där forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige har samarbetat. Ett av projektets övergripande resultat är att löst kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet. SIBER står för Silicate and Baltic Sea Ecosystem Response.

11072929_10203929885189223_8251622121018673639_n

Dammarna gör att vattnets uppehållstid ökar vilket gör att kisel hinner förbrukas innan det når havet. Förändrad tillförsel under det senaste seklet har de flesta av de stora älvarna reglerats för att utvinna vattenkraft i norra Östersjöns avrinningsområde. Dessa förändringar har inneburit minskad transport av kisel till havet. Vid en älvreglering ökar vattnets uppehållstid i dammarna vilket gör att många ämnen, som kisel, tas upp av olika organismer och sedimenterar innan vattnet rinner ut i havet. Stora arealer har också dränkts vid älvregleringen och därmed stoppat vittringen eftersom nedbrytningen av organiskt material och produktionen av organiska syror minskat.

Bilder på kiselalger.

10404252_10203054972276947_5862286644452184243_n

De högsta kiselhalterna i Sverige återfinns i de norrländska skogsälvarna. Löst kisel bildas genom vittring av olika bergarter. Vatten och organiska syror är en förutsättning för vittring.

1 album

2 album

Web-TV

Artiklar

RHC

Lämna en kommentar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.