Fiskevård
Vattenkraftverken är ett hot mot ålen, som riskerar att strimlas vid den vandring den gör till Sargassohavet. Just nu planteras det ut 200 000 ålar som har släppts ut i sju olika vattendrag i Halland. Utsläppen görs för att öka beståndet av den rödlistade och akut hotade europeiska ålen, rapporterar SVT Halland. Varje år planteras nya ålyngel ut på olika platser.
Ål
46 av Sveriges fiskarter är beroende av lekvandring mellan hav och sjö.
Forskarna konstaterar att åtminstone 46 av Sveriges fiskarter behöver kunna vandra mellan olika områden i vattendragen för lek, uppväxt och övervintring.
Flertalet av dessa är rödlistade arter och möjligheten till fri vandring mellan havet och älvarna är viktig för fiskbeståndens genetiska variation och förmåga att anpassa sig till miljöförändringar.
Det finns ca 2200 vattenkraftverk i Sverige
Hälften av alla dammbyggnader är ”små” privata kraftverk där endast 3 % har fiskvandringsvägar. I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka fiskdöd genom en aktiv fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Detta är dock som en form av konstgjord andning, när utsättningarna upphör dör populationen eftersom orsaken till fiskdöden finns kvar ( vattenkraftverket).
Fiskvandring – arter och drivkrafter
Laken listad som hotad fiskart.
USA tar ansvar i frågan.
De senaste 20 åren har över 850 dammar tagits bort i USA och över hundra enbart under 2012 och 2013 Exempelvis sprängdes CanyonDammen som är över 60 meter hög och sprängningen därmed den största ”flod-befrielsen” efter 100 års elproduktion. Läs Artikel
Det är inte bara fiskar som drabbas av vattenkraftverk.
Dammarna fungerar även som reningsdammar och skapar näringsfattgga vatten, redan 1921 fanns det Amerikanska studier som visade att vattenkraftens dammbyggnader gav kiselbrist och näringsfattiga vatten, vilket påverkade mångfalden negativt i hela vattendraget. Även här i Sverige har biologer under förra seklet fram till nu försökt förmå kraftbolagen att ta med detta faktum i miljökonsekvensbeskrivningen till nya vattenkraftverk men utan respons från kraftbolagen.
Mängden kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet,
Det visas i ett forskningsprojekt som redovisas i en doktorsavhandling vid Tema Vatten, Linköpings universitet.
Dammbyggen inom vattenkraft påverkar tillflödet av kisel till Östersjön. Kisel vittrar från berggrund och följer med sötvattensflöden ut i havet. Forskarna tror att kislet börjat minska redan på 1950- och 60-talet. Minskningen fortsätter sedan under 1900-talets andra hälft.
Löst kisel spelar en viktig roll för näringskedjan i vatten. Det behövs för att bygga kiselalger, vilka äts av djurplankton. Plankton i sin tur är viktig näring för fisk. Även andra vitaminer, frön och fiskmat sedimenteras i dammarna.
Övergödning och dammbyggen är de två orsaker som forskarna pekar ut till de sjunkande kiselhalterna i Östersjön.
Läs KISEL en doldis med stor betydelse.
Frågor kring näringsfattiga vatten
Riv även stora vattenkraftverk runt Östersjön.
