Att den förnybara vattenkraften till stor del ligger bakom kiselbristen i Östersjön är redan bekräftad av flera universitet och av flera länder runt om i världen. Även WWF, Naturskyddsföreningen och flera andra miljöorganisationer anser att kiselfrågan är en viktig hörnsten för Östersjön.Trots all kunskap blundar Miljö- och energidepartementet.
Frågan är varför?
Sjöfåglar ruvar på plastflaskor, ejderungar kan inte dyka och blir enkla byten för rovfåglar. Forskarna tror att orsaken till förvirringen är tiaminbrist – något som kan ge hjärnskador och hotar överlevnaden också för lax och troligen även andra djur.
En del forskare tror att fågeldöden, M74 och tiaminbristen i Östersjön beror på övergödning och miljögifter. Andra forskare menar att Östersjöns plankton har vitaminbrist ( främst tiamin/ b1 vitamin).
Det är den största naturkatastrofen som vi har varit i närheten av
Övergödningen av Östersjön är idag ett allmänt känt problem, med synbara effekter som algblomning, grumligare vatten, minskad förekomst av blåstång och utbredd syrebrist på de djupare bottnarna. De ämnen man främst diskuterar när det gäller övergödningsproblematiken är kväve och fosfor. Ett ämne som helt har glömts bort i debatten är kisel.
Mängden kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet.
Vid ett gemensamt EU-projekt SIBER studerade forskare från Danmark, Finland, Lettland, Polen och Sverige kiselhaterna i Östersjöns vatten. SIBER som står för Silicate and Baltic Sea Ecosystem Response.
SIBER projektet visar att övergödning och vattenkraftens dammbyggnader är de två huvudorsakerna till de sjunkande kiselhalterna. Utförd forskning visar att kiselhalterna i Östersjöns vatten har minskat under perioden 1970-2001 med 50%.
Kiselalger = mat för bl a blankton och alger.
Kiselhalterna är fortfarande höga i de norra delarna av Östersjön där vi har oreglerade älvar. Längre söder ut särskilt i Rigabukten och Finska viken men också egentliga Östersjön, är kiselalgernas möjlighet att växa till begränsad.
Redan 1921 fanns det Amerikanska studier som visade att vattenkraftens dammbyggnader gav kiselbrist och näringsfattiga vatten, vilket påverkade mångfalden negativt i hela vattendraget.
Dammarna gör att vattnets uppehållstid ökar vilket gör att kisel hinner förbrukas innan det når havet. Förändrad tillförsel under det senaste seklet har de flesta av de stora älvarna reglerats för att utvinna vattenkraft i norra Östersjöns avrinningsområde. Dessa förändringar har inneburit minskad transport av kisel till havet. Vid en älvreglering ökar vattnets uppehållstid i dammarna vilket gör att många ämnen, som kisel, tas upp av olika organismer och sedimenterar innan vattnet rinner ut i havet. Stora arealer har också dränkts vid älvregleringen och därmed stoppat vittringen eftersom nedbrytningen av organiskt material och produktionen av organiska syror minskat.
Info Kisel , övergödning och kiselalger
Det är förhållandet mellan kväve, fosfor och kisel i den ”cocktail” som Östersjöns vatten utgör bestämmer vilken sorts växtplanktonsamhällen vi får, och dessa bestämmer i sin tur sammansättningen på djursamhällena.
KISELALGER har kraftiga skal av kisel. De är huvudföda för många djurplankton. Kiselalger är de första att blomma på våren. Blomningen sker i de övre vattenmassorna och efter några veckor har alla näringsämnen förbrukats. Kiselalgerna dör då och faller till botten där de blir föda för andra djur som t.ex. musslor. Kiselalger förekommer också i höstblomningen.
Facebookgrupp RHC: Relationship between hydropower and coral bleaching.
Kiselalger ( svartvita bilder).
Kiselalger i strömmande vattendrag ( youtubeklipp)
