Redan 1921 fanns det Amerikanska studier som visade att vattenkraftens dammbyggnader gav kiselbrist och näringsfattiga vatten, vilket påverkade mångfalden negativt i hela vattendraget. Även här i Sverige har biologer under förra seklet fram till nu försökt förmå kraftbolagen att ta med detta faktum i miljökonsekvensbeskrivningen till nya vattenkraftverk. 

The Dependence of the Fishes on the Diatoms

Mängden kisel i Östersjöns vatten har halverats under 1900-talet,

Det visas i ett forskningsprojekt som redovisas i en doktorsavhandling vid Tema Vatten, Linköpings universitet.

Dammbyggen inom vattenkraft  påverkar tillflödet av kisel till Östersjön. Kisel vittrar från berggrund och följer med sötvattensflöden ut i havet. Forskarna tror att kislet börjat minska redan på 1950- och 60-talet. Minskningen fortsätter sedan under 1900-talets andra hälft. Då anses övergödning vara den främsta orsaken.

Löst kisel spelar en viktig roll för näringskedjan i vatten. Det behövs för att bygga kiselalger, vilka äts av djurplankton. Plankton i sin tur är viktig näring för fisk.

Övergödning och dammbyggen är de två orsaker som forskarna pekar ut till de sjunkande kiselhalterna.

Övergödning orsakas av ökad tillförsel av näringsämnena fosfor och kväve. Det är balansen mellan dessa ämnen och kisel, samt kiselhalterna i vattnet, som är viktig för kiselalgerna. För lite kisel i förhållande till de andra två ämnena kan begränsa kiselalgernas tillväxt. Färre kiselalger kan påverka hela den akvatiska näringskedjan.

Artiklar:

Löst kisel minskar i Östersjön

Frågor kring näringsfattiga vatten

 

Kiselalgerna delas in i mer än 200 släkten och man uppskattar antalet arter till ungefär 100 000. Kiselalgerna har mycket vid utbredning. De flesta lever ute i de öppna haven och i sötvattensjöar. De står för ungefär 45% av fotosyntesen i haven.