Privatägda gruvbolag grävde i fjol upp metaller för 12,5 miljarder kronor ur svensk berggrund visar DN:s sammanställning. Samtidigt betalade bolagen endast 1,2 miljoner i avgift till svenska staten. Den svenska gruvskatten – eller mineralavgift som den formellt kallas – tillhör de allra lägsta i världen. Det kan jämföras med exempelvis flera delstater i gruvlandet Kanada där motsvarande avgift ligger på 15 procent. I Sverige omfattar avgiften dessutom bara gruvkoncessioner som beviljats efter 2005. För malm som tas upp på äldre tillstånd betalas ingen avgift alls. I en vetenskaplig artikel som publicerades i våras uppskattade Nils Johansson, forskare vid Linköpings universitet, statens subventioner till gruvnäringen till över 30 miljarder kronor årligen. Det handlar bland annat om lägre energiskatt, lägre koldioxidskatt och gruvanpassade satsningar på väg, järnväg och hamnar.