Göteborgs universitet ger svar om vattenkraftens dammbyggnader påverkar syrenivån i Östersjön.

 

Frågan: 

Hej,

Jag heter Bror Högbom och jag har en fråga som jag under en tid funderat på.

Som barn fick jag lära mig att stillastående vatten, sjöar och vattendrag sänker syrenivån.. och att strömmande vattendrag ökar syresättningen i vatten.

 Jag hoppas att ni som jobbar på Göteborgs universitets kan svara på frågan?

 Frågan lyder: Hur tror ni att vattenkraftens dammbyggnader påverkar syrenivån i Östersjön?

Som vi redan vet  så har vi i Sverige byggt ut de flesta av våra strömmande vattendrag till stillastående sjöar (dammbyggnader för vattenkraft). Påverkar detta exempelvis övergödningen och algblomningen i Östersjön?

308209_3658861471872_631615010_n

ostersjon

http://vattenkraften.se/galleri.html

562634_3177389315369_17521838_n576723_3177395715529_876800207_n

Hej Bror!

Syrenivån i Östersjön bestäms av flera faktorer. Syre tillförs från atmosfären genom havsytan varför de vattenskikt som är i kontakt med atmosfären ofta är nära mättade med syrgas. Syre tillförs också vid fotosyntes och förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Problemet i Östersjön är att organiskt material som produceras nära havsytan sjunker ner i djupare skikt vilka p.g.a. saltskiktningen inte får syre från vare sig fotosyntes eller den lokala atmosfären utan via inströmning av saltare vatten från Kattegatt. Under senare årtionden har mängden organiskt material som sjunker ner i djupvattnet ökat p.g.a. ökad biologisk produktion (p.g.a. ökande fosforkoncentration i ytvattnet – trots att den exerna tillförseln halverats sedan 1980-talet). Samtidigt har inte syretillförseln ökat. Resultatet är ökande syrebrist vilken kan ses i bl.a. en ökande areal av syrefria bottnar. Läget förvärras kraftigt därför att de syrefria bottnarna läcker fosfor. Under senare år uppgår denna interna tillförsel av fosfor från syrefria bottnar till ca 100 000 ton P/år (se bifogade artikel om fosfor i Östersjön) vilket är 3 gånger större än den samlade externa tillförseln från markavrinning och mänskliga aktiviteter (fn ca 35 000 ton P/år). Från detta följer att om man vill ”rädda Östersjön” från övergödning måste man minska den interna källan. Detta kan ske genom syresättning av djupvattnet. Skickar också med en artikel om ett pilotexperiment med syresättning av djupvattnet i Byfjorden, Uddevalla.

Kan vattenkraftens dammbyggnader påverka syrenivån i Östersjön? 

Att lagra vatten i magasin kan sannolikt åtminstone under en övergångsperiod påverka utflödet av näringsämnen till Östersjön. Tappning av vatten under vintern när näringsnivån är hög (före vårblomningen) kan öka näringstillförseln till Östersjön så länge lagret av näringsämnen minskar i magasinet (en transient effekt). Den eventuellt ökande tillförseln av fosfor och kväve p.g.a. denna effekt är emellertid troligen obetydlig jämfört med den totala externa tillförseln. Ett magasin kan också kanske möjliggöra ökad sedimentation av organiskt material och medföljande upplagring av näringsämnen i bottensediment vilket skulle tendera att minska tillförseln till Östersjön. Man har diskuterat att minskande nivåer av kisel i Östersjön kan ha orsakats av vattenkraftsutbyggnad. Kontakta förslagsvis prof. Lars Rahm, Linköpings universitet, för frågor om vattenkraftens effekt på näringsämnestillförseln till Östersjön.

Mitt korta svar på din fråga är således att vattenkraftens dammbyggnader sannolikt har haft en tämligen obetydlig effekt på syrenivån i Östersjön djupvatten. En kvantifiering av effekten skulle kräva en omfattande utredning som jag inte har möjlighet att genomföra just nu.

Hör gärna av dig om du har ytterligare frågor.

Bästa hälsningar

Anders Stigebrandt

645@70

Lämna en kommentar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.