Kan jättesnurror till havs byta ut vattenkraft?

På vilket sätt kan vi  få bort vattenkraft runt Östersjön?

Vi vet idag att turbiner är ett stort miljöproblem för alla  lekvandrande fiskarter, insekter och fåglar.

Kan vindkraften till havs vara lösningen?

Går det att byta ut småskalig vattenkraft till vindkraft?

Frågorna är många.

Artiklar att fundera kring:

1Siemens har fått en order på 150 havsbaserade vindkraftverk i Nordsjön värd 13,5 miljarder kronor.

2Brev till EU komissionen

3Moderna miljökrav inget hot mot jobben.

 

Vilka fiskarter är då beroende av fiskvandring?

 

Läs: Fiskvandring arter och drivkrafter.

Forskarna konstaterar att åtminstone 46 av Sveriges fiskarter behöver kunna vandra mellan olika områden i vattendragen för lek, uppväxt och övervintring.

Flertalet av dessa är rödlistade arter. Möjligheten till fri vandring är viktig för fiskbeståndens genetiska variation och förmåga att anpassa sig till miljöförändringar.

Kraftverksdammar utgör vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). Detta gäller till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr, öring, röding och elritsa.

Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och asp, ål, vimma, flodnejonöga och havsnejonöga är upptagna på rödlistan över hotade arter. Flodpärlmusslan är också starkt hotat till följd av öringens tillbakagång i och med att den lever i fiskens gälar under sitt första levnadsår.

I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Detta är dock som en form av konstgjord andning, när utsättningarna upphör dör populationen.

 

 

576723_3177395715529_876800207_nVåra älvar

10290700_10201904540236865_5632439026816453739_n

 

 

 

 

 

 

 

Lämna en kommentar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.