I Sverige finns i dag cirka 2 000 vattenkraftverk. Flera hundra av dessa, främst mindre vattenkraftverk med mindre än 10 MW installerad effekt, har inte prövats enligt tidigare vattenlagar eller miljöbalken som kom 1999.
HaV kan därför gå ut med en vägledning till landets länsstyrelser om att ägare till vattenkraftverk som drivs med hänvisning till urminnes hävd ska ansöka om tillstånd, säger Anders Skarstedt på Havs- och vattenmyndigheten.
Free to join and sharing!
https://www.facebook.com/groups/253945969895/
2012 slog Mark- och miljööverdomstolen fast att gamla privilegiebrev inte kan jämställas med tillstånd enligt miljöbalken.
Sedan dess har frågan om urminnes hävd prövats i flera rättsfall. Det finns nu en tydlig rättslig praxis
Läs hela texten här : https://www.havochvatten.se/hav/uppdrag–kontakt/vart-uppdrag/press-och-media/visa-nyheter/visa-pressrelease.html?url=-290745163%2Fpressrelease%2Fview%2F963919
Vilka fiskarter är då drabbade av Vattenkraften?
Forskarna konstaterar att åtminstone 46 av Sveriges fiskarter behöver kunna vandra mellan olika områden i vattendragen för lek, uppväxt och övervintring.
Flertalet av dessa är rödlistade arter. Möjligheten till fri vandring är viktig för fiskbeståndens genetiska variation och förmåga att anpassa sig till miljöförändringar.
Kraftverksdammar utgör vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar (vanligast lekvandring). Detta gäller till exempel asp, vimma, id, ål, lax, havsöring, färna, nejonögon, sik, harr, öring, röding och elritsa.
Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och asp, ål, vimma, flodnejonöga och havsnejonöga är upptagna på rödlistan över hotade arter. Flodpärlmusslan är också starkt hotat till följd av öringens tillbakagång i och med att den lever i fiskens gälar under sitt första levnadsår.
I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård, bland annat genom utsättning av fiskyngel, främst lax och havsöring. Detta är dock som en form av konstgjord andning, när utsättningarna upphör dör populationen.
Läs hela texten här:
https://savethebalticsalmon.se/2014/02/15/fiskvandring-arter-och-drivkrafter/
Biologisk mångfald:
http://savethebalticsalmon.se/httpsavethebaltic-wordpress-combiologisk-mangfald/