Tiaminer och kiselalger

Tiaminer och kiselalger

Kiselalgernas betydelse i kretsloppet har äntligen fått fotfäste i Riksdagen. Att frågan behandlas gör det möjligt att sammankoppla gamla industrisynder och Östersjöns döende process. Vattenkraften slår hårdare mot Östersjön än övergödningen i sig självt gör. Vattnet är så näringsfattigt och det kan användas direkt i ettbilbatteri.

http://naosite.lb.nagasaki-u.ac.jp/…/1/acta05_02_07_t.pdf

Fotograf Tommie Vestersund

Fotograf Tommie Vestersund

På grund av låga näringsvärden i magasinen gör att fiskodlingar får fotfäste. Detta bidrar till ännnu större problem i Östersjön, Mer övergödning från våra älvar och vattendrag är inte lösningen. Lösningen är enkel. Att  riva dammarna är ett alternativ, det andra är att öppna upp varje vår där man helt enkelt låter vårvattnet fritt strömma genom kraftverks dammarna så att sedimenten som följer med vårfloderna når sin slutdestination.

Sedimenteringen har avstannat från fjäll till Östersjön. Till detta kommer den enorma explosion av kiselalger som frodas under de tjocka isarna i våra källflöden.

Detta i sig bidrar till de vårliga explosionerna av löst kisel och kisellager stannar i magasinen, vilket i sin tur orsakar för lite löst kisel och kiselalgerna kan ej fortplanta sig i kiselfattiga Östersjön.

Diatoms kiselalger samt löst kisel.

Tillskottet av löst kisel har försett Östersjön med det livsbringade lösa kislet som nu magasineras i dammarna, vilket gör att övergödningen inte får motsvarigheten med kiselalger som tar ut övergödningen, och syre bristens ödesdigra konsekvenser blir då ett faktum .

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/ka-kunskapen-om-Tiaminbrist_H102-423E7E1B-A959-4D3D-B3B3-52F5D80EBE9D/?text=true

urval

ksks

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att öka kunskapen om Tiaminbrist.

Motivering

Hittills i år har ett trettiotal älgar med tydliga störningar observerats. De har varit halvblinda, uppträtt förvirrat och haft rörelsestörningar. Ett antal älgar har påträffats döda.

Många älgar är i sin bästa ålder och mår mycket dåligt säger företrädare för jägarförbundet. Det som oroar allra mest är att det knappt finns några kalvar i skogen.

Om enstaka älgar blir sjuka är det i sig ett problem, men om älgkorna inte kalvar signaleras något oroande.

Blekinge är sedan tidigare uppmärksammat för flera obehagliga sjukdomsutbrott bland djur. För ett tiotal år sedan började fåglar dö i kustbandet och på öarna. De dog i tiotusental efter att först ha förlamats och sedan svultit ihjäl. Fenomenet kallades trutdöden men inventeringar visade att sjukan drabbade fler arter än så och också var spridd över landet.

Forskare kunde visa att de sjuka fåglarna led brist på tiamin, vitamin B1 som är viktig för normal funktion hos nerver och hjärna. Samma vitaminbrist ligger även bakom laxsjukan M74 som upptäcktes på 1970-talet och som bland annat leder till att ynglen får krökta ryggar och inte kan simma.

Nu finns misstanken att tiaminbristen klivit upp på land och drabbar de stora däggdjuren. Samma sjuka och symptom som observerats hos älgar finns också hos rådjuren. Vad tiaminbristen beror på har ännu inte utretts.

Tiamin är centralt för många funktioner, säger till exempel docent Lennart Balk vid Stockholms universitet som varit djupt involverad i trutdöden och nu också arbetar med älgsjukan. Det finns anledning att orsaken till älgsjukan blir ordentligt utredd.

I Mörrumsån har det senaste årets provtagning visat att den lekande laxen lider av brist på B1-vitamin (tiamin). Tiaminkoncentrationen i laxäggen har visat att halterna i avkomman inte är så låga att de ska ge upphov till en direkt dödlighet, däremot uppvisar halterna nivåer som sannolikt ger upphov till permanenta och på sikt, dödande skador hos avkomman. Detta menar Lennart Balk vid institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

Personal vid Mörrums kronolaxfiske har tillsammans med forskare vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap vid Stockholms universitet, genomfört provtagningar på lax under senhösten 2011 och våren samt försommaren 2012. Målsättningen har varit att undersöka om laxen uppvisar brist på vitamin B1, eller tiamin som det också kallas. Detta har utförts mot bakgrunden att laxstammen i Mörrumsån har uppvisat en vikande och oregelbunden stam under de senaste 10 åren.

Forskningen på laxen är nödvändig för att fortsätta att utveckla Mörrum till ett av Nordens bästa fiskevatten. Forskningen pågår parallellt med andra åtgärder för att göra Mörrum till en ännu starkare destination för svenska och utländska sportfiskare. Den observerade oregelbundenhet som under senare tid noterats i Mörrumsån, ligger i linje med den kunskap som finns idag om hur tiaminbristen påverkar laxen i våra älvar, samt älgar och rådjur i våra skogar.

Tiaminbristen hos lax och fågel är vetenskapligt fastlagd. Men i dag är det så många larmrapporter att en bristsjukdom inte verkar så allvarlig och gemene man har  svårt att ta den till sig. Delar av forskningen visar att, det antingen är så att naturen inte producerar tillräckligt med tiamin eller så kanske det är något ämne som sprids som blockerar tiaminet. Det höjs kritiska röster för att ansvariga myndigheter inte visar något intresse för älgsjukan och dess orsaker. Forskarna saknar i dag ekonomiska resurser för att genomföra nödvändiga analyser.

Det sker en kraftig förändring i miljön, men länsstyrelserna åker inte ens ut för att titta på djuren. Naturvårdsverket har i vissa fall också ifrågasatt tiaminspåret. Forskningen som nu i begränsad skala bedrivs, finansieras därför huvudsakligen med privata pengar ur Signhild Engkvist och Olle Engkvists stiftelser samt ur Björn Carlsons stiftelse Baltic Sea 2020. Det finns därför flera anledningar att öka forskningen och ge berörda länsstyrelser i uppdrag att särskilt bevaka tiaminbrist som orsakar sjukdom och död. Staten bör därför ta ett fördjupat ansvar genom att ge, till exempel Naturvårdsverket och Sveriges lantbruksuniversitet SLU, i uppdrag att utreda en rad frågeställningar gällande Tiaminbrist kopplat till ökad dödlighet och sämre fortplantningsförmåga.

http://www.nrm.se/…/alger/kiselalger.1666.html

www.nrm.se

Namnet på gruppen syftar på det kiselskal som omger organismen, ett skal av tvålikadana halvor, den ena lite större än den andra, som en ask med botten och lock. Formen på ”asken” kan variera i det oändliga och skalen kan också vara vridna och ha olika typer av utskott eller midja.
 http://www.edu.fi/…/nyttiga_och_skadliga_alger/kiselalger

www.edu.fi

Kiselalgerna eller diatoméerna är encelliga organismer med mönstrade kiselskal. En kiselalgscell kan förliknas vid en ask med lock. Kiselalger finns allmänt som plankton (fritt svävande) och som påväxt på allehanda underlag i hav, sjöar och rinnande vatten.
http://www.slu.se/…/pavaxtalger-som-miljoindikator/

www.slu.se

Med påväxtalger avses de alger som växer på olika substrat i sjöar och vattendrag, medan växtplankton däremot lever i den fria vattenmassan. Bland påväxtalgerna är ofta kiselalger den dominerade gruppen och därigenom spelar de en viktig roll som primär…
Lämna en kommentar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.